GOD JUL!

God Jul önskar jag alla mina härliga elever (och eventuella andra bloggföljare)!

Ha ett riktigt härligt lov så ses vi i januari!!

Fredrik på en solig thailändsk strand!

Vad hände med kometen ISON

Dessvärre har forskarna dåliga nyheter vad gäller kometen ISON. Kometen skulle runda solen i månadsskiftet november-december för att sedan bli en klar ljusglimt på natthimlen. Dessvärre verkar det som att kometen brann upp när den närmade sig solen

Kolla in filmen från GP

Tyckte du att stormen Sven var ruskig - läs det här!

Igår drog stormen Sven in över Skåne med stora konsekvenser för lokaltrafik och framkomlighet. Storm- och orkanbyar uppmättes. Detta är dock ingenting jämfört med stormen som råder Jupiter - den har hållit på i över 200 år!

Jupiters "röda öga" (som markerats på bilden) är ett moln av vätgas och helium som blåser med hundratals meter per sekund. Stormen har pågått i minst 200 år (första gången den avbildades var i början på 1800-talet) och forskare tror att den kommer hålla på i minst 100 år till. Stormen omfattar ett område som är två-tre gånger så stort som jordklotet (!!!)

Läs mer på Forskning och framsteg

Bin värda 1,3 biljoner kronor

Bin är en utrotningshotad grupp djur runtom i världen. Skälet till detta är inte helt klara, men man tror att bekämpningsmedel i jordbruket kan vara en avgörande faktor.

Enligt FN:s miljöorgan Unep är ekosystemtjänsterna som vi får från bin värda 204 miljarder dollar (vilket ungefär blir 1,3 biljoner, eller 1300 miljarder kronor). Enligt tyska forskare är denna siffra för låg. Det är binas förmåga att pollinera som gör dem så värdefulla. Många av de frukter som vi odlar är helt beroende av bins pollination.

Läs mer på Sydsvenskan

Mall för labrapport

Har man slarvat bort sin mall för hur man skriver labrapport så finns den här

Komockornas öde kartlagt

Det pågår mycket viktig forskning runtom i världen. Tro det eller ej, men forskning om komockor kan ha stor betydelse, exempelvis inför kommande miljöproblem som vi kan ställas inför. Det finns ungefär en miljard kossor på jorden, och om inte nedbrytare hade tagit hand om mockorna så hade snart planeten blivit översvämmad i brun färg. Detta är ett exempel av en ekosystemtjänst, det vill säga en positiv sak som vi får helt gratis från ekosystemet!

Komockor - alltid ett riskfyllt moment i naturälskarens vardag!

Läs mer här:
Komockornas öde kartlagt

Filmprojekt om svampar

Nu drar 7E igång med terminens sista projekt; ett filmprojekt om svampar!

Instruktioner för projektet hittar du här

Grupperna är följande:

Victoria, Maria, Arvid

Mohammed, Emma, William

Lovisa, Ida, Albert

Linus, Amanda, Alexandra, Antonia

Jonathan, Tobias, Alice

Viktor, Maja, Lina, Angelina

Alexander, Susanna, Esther, Maurits

Lycka till!

Hellre sund och rund än smal och flåsig...

"Hellre sund med rund mage än smal med dålig kondition". Så kan man sammanfatta Elin Ekblom Baks avhandling som undersökt sambandet mellan daglig motion och ohälsa. Kanske en intressant källa till alla er som skriver debattartiklar?!

Kolla in artikeln här

Inte så farligt...?

8C - inför provet i fysik 29/11

Hej alla i 8C
Den 29e november kommer ni ha prov i fysik. Nedan hittar ni allt viktigt inför det:

Provlappen finns här

Powerpointsen om ljus hittar ni här:

Vad är en Camera obscura
Hur uppstår och sprids ljus
Varför ser vi färger
Hur kan linser påverka ljuset
Hur uppfattar ögat ljus

Lycka till!!!

En uppdatering om ISON

Kometen ISON närmar sig jorden och kan nu ses med hjälp av kikare eller teleskop.Den 28 november kommer ISON att runda solen och från början av december blir den förhoppningsvis synlig för blotta ögat i Sverige.

Fredrik filmar och funderar: Hur lång tid tar det för ett träd att tappa sina löv?

Fredrik filmar och funderar: Värmeledningsförmåga

Källkritik

Hur är man källkritisk? Kolla in den här guiden!

Fördjupningsarbete hälsa

Har du glömt bort var du gjorde av instruktionen för hälso-arbetet? Ta det lugnt, det finns här

Genteknik - fördjupningsarbete

Har du slarvat bort instruktionerna för genteknikarbetet? Fear not, de finns här

Blinda fläcken

Blunda med ditt högra öga. Titta på de högra plus-tecknen. För ansiktet närmare bilden tills något händer...

Kemiläxa till v.46

Läxa till vecka 46 är att kunna namn och kemisk beteckning på följande syror:

Saltsyra, HCl
Svavelsyra, H2SO4
Salpetersyra, HNO3

Lycka till!!

Kometen Ison närmar sig!

I dagarna kommer kometen Ison vara synlig på stjärnhimlen. Kometen har varit på väg mot jorden i ungefär en halv miljon år - då fanns inte ens moderna människor på jorden! 

Ison rör sig för närvarande i en bana in mot solen. Om man vill spana efter kometen ska man ta sig upp tidigt på morgonen, innan solen går upp. Om vi har tur så kommer kometen överleva passagen förbi solen, och på tillbakavägen ut i rymden bli synlig igen.

Tycho Brahe-observatoriet har skapat en hel sida för intresserade, kolla in den här. Där hittar man även vilka tider man ska spana efter kometen och var på himlen den kommer att befinna sig

Gissa monstret

Nu tar den här bloggen höstlov en vecka,
hoppas att ni får ett skönt lov och kommer tillbaka riktigt utvilade i november. Här kommer en liten Halloween-inspirerad frågesport som ni kan syssla med om ni får det tråkigt: vad heter monstren?

8C: Betygskriterier Camera obscura

Att balansera kemiska reaktioner

Tycker du att det är svårt att balansera kemiska reaktioner? Kolla in de här filmerna:

1. Reaktion mellan vätgas och syrgas (enkel)

2. Reaktion mellan oktan och syrgas (svår)

Att motbevisa Carl von Linné

Carl von Linné är en av tidernas mest kända svenska vetenskapsmän. Han var verksam under 1700-talet och införde bland annat växternas sexualsystem (där man delar in växterna efter antalet ståndare och pistiller) och arternas tvådelade namn (t ex Homo sapiens).  Ett känt citat från Linné är ”Gud skapade – Linné ordnade”. Han tyckte att han såg en gudomlig och evig ordning i naturen och att det var hans uppgift att ordna in livet i olika grupper. 

I Linnés ordning fanns följande tre riken: Växtriket, Djurriket och Stenriket.

Som vi vet idag är stenar inga levande varelser. En annan sak som vi vet är att svampar varken är växter eller djur, utan tillhör en helt egen grupp. Men hur ska vi lyckas övertala Linné om det? Din uppgift är att motbevisa Carl von Linné. Du ska använda vetenskapliga argument när du förklarar varför svampar varken är växter eller djur!

Rita av tabellen i din skrivbok och fyll i rutorna. Hitta fakta enligt punktlistan nedan.

	Växter	Svampar	Djur
Gemensamma egenskaper i gruppen (1)
Cellerna innehåller (2)
Uppgift i naturen (3)

1. Vad innebär det att vara en växt, ett djur eller en svamp? Kolla s. 75-77 (växter), s. 35-36 (djur) och s. 92 (svampar). Varför sorterar man in livet på detta sätt? Dvs. vad har växter gemensamt, djur gemensamt och svampar gemensamt?

2. Gör en jämförelse på cellnivå! Vad skiljer de olika gruppernas celler åt? Använd s.17 och gör en kortfattad beskrivning.

3. Vilken ”uppgift” har de olika grupperna i naturen? Kolla in s.109 och gör en kortfattad beskrivning.

Använd den fakta som du samlat in, och skriv ett kort brev till Carl von Linné, där du förklarar varför svampar varken är växter eller djur! Skriv i din skrivbok! 

Kemiska reaktioner - en fördjupning

Ni har kemilektionerna lärt er om kemiska reaktioner och hur man skriver reaktionsformler. Nu ska ni fördjupa er ytterligare och ta reda på varför atomer bildar kemiska föreningar och på vilka sätt de kan göra det.

På Youtube har många duktiga lärare lagt upp olika genomgångar. Kolla in följande filmer och svara på de tillhörande frågorna i din skrivbok:

Kemiska reaktioner - varför?

I den här filmen förklarar man varför atomer går samman och bildar kemiska föreningar. Kolla på filmen och svara på följande:

1. Vilka ämnen i det Periodiska systemet är ädelgaser?
2. Vad innebär det att atomer vill uppnå ädelgasstruktur?
3. På vilka två sätt kan atomer uppnå ädelgasstruktur?

Kemiska föreningar - jonföreningar

Här förklaras vad som innebär med jonföreningar. Svara på frågorna i din skrivbok:

4. Vad gör en natriumatom för att uppnå ädelgasstruktur? Visa med en reaktionsformel!

5. Vad gör en kloratom för att uppnå ädelgasstruktur? Visa med en reaktionsformel!

6. Vad är en jon?

7. Förklara med egna ord hur en jonförening uppstår

Kemiska reaktioner - molekylföreningar

Avslutningsvis förklaras vad som menas med en molekylförening. Svara på frågorna i din skrivbok:

8. Hur gör en väteatom för att få fullt yttersta skal? Rita och visa!

9. Hur gör en syreatom för att få fullt yttersta skal? Rita och visa!

10. Vad är likheterna mellan jonföreningar och molekylföreningar?

11. Vad är skillnaderna mellan jonföreningar och molekylföreningar?

Om du hinner: Kemiska reaktioner - Vad bildas?

I den här filmen förklaras hur man med hjälp av atomers struktur kan räkna ut hur olika kemiska föreningar kommer se ut. Kolla igenom filmen och försök ta reda på vad som bildas, om magnesium (Mg) reagerar med klor (Cl)!



Aftontidningens löpsedlar

2000 liter saltsyra läcker i Limhamn...

I förmiddags fick brandkår och kemikaliedykare rycka ut i Limhamn. I ett kraftverk upptäckte man att en tank, som innehåller 2000 liter saltsyra, läcker! Saltsyran används normalt sett i en vattenreningsprocess.

Duktiga kemister som ni är så vet ni om att saltsyra är frätande. Kemiska beteckningen är HCl, och om syran kommer i kontakt med metall kan explosiv vätgas (H2) bildas. Läs mer här

8C: Allt du behöver veta om ljus (typ)

Här hittar ni instruktionerna för vilken fakta som ska finnas på er kameras olika sidor

Behöver ni ta hjälp av Fredriks Powerpoints när ni förklarar sidorna 1-3 så finns de här:
Vad är en Camera obscura
Hur uppstår och sprids ljus
Varför ser vi färger
Hur kan linser påverka ljuset
Hur uppfattar ögat ljus

Lycka till!

Och priset till världens fulaste djur går till...

...Blobfish!

Organisationen Ugly Animal Preservation Society har anordnat en omröstning, där "Blobfish" (Psychrolutes marcidus) vann titeln som världens fulaste djur. Blobfish lever normalt sett på 600-1200m djup längs Australiens kust. Grattis Blobbie!

Halvt ton stor meteorit upphittad i Ryssland

Kommer ni ihåg meteoriten som for över himlen i Ryssland tidigare i år?

Idag lyckades man plocka upp den ur den sjö som den slog ner i. Meteoritbiten är ca 1,5m lång och väger ett halv ton, vilket gör den till den största meteoriten som någonsin hittats!

Från början var meteoriten 10 000 ton tung. Som tur är så brukar de flesta meteoriter brinna upp när de når jordens atmosfär! Läs mer på Sydsvenskan

Vad håller 8C på med?!

Man kan knappt tro det av bilderna, men de håller på att bygga en hundratals år gammal kamera som kallas Camera obscura. 7D och 7E kommer bli domare och se, dels om kamerorna fungerar, dels om 8C har förklarat på ett bra sätt hur de fungerar!

Kommer läxor att avskaffas?

Här kommer ett litet inlägg som inte alls har med NO att göra men som ändå är väldigt intressant!

 

I Malmö (och i andra delar av Sverige) pågår en debatt om läxor. Vad är syftet med läxor? Är det för mycket läxor i skolan? Är läxorna för svåra? Och borde vi ens ha läxor?

 

Sydsvenskan har publicerat en hel del intressanta artiklar om detta. Det finns forskare som menar att många läxor är för svåra och omfattande, och helt enkelt inte borde få delas ut av lärare. De menar också att varje skola måste ha en "Läxpolicy", så att lärare inte kan dela ut hur många läxor som helst.

 

På Sveaskolan i Limhamn har man helt avskaffat läxor. De har gjort detta för att få en, som de beskriver det, "rättvis skola" där alla får lika förutsättningar. Samtidigt ökar antalet Läxhjälps-företag, vars bransch idag omsätter någonstans mellan 50-100 miljoner kronor per år.

 

Vad tycker ni om läxor? Ett bra sätt att lära sig saker på? Ett onödigt ont? Eller helt onödigt?!

Laktosintolerans - en positiv mutation

Laktosintolerans är ett bekymmer som många människor måste dras med... Men vad innebär det? Och varför är det en "positiv mutation"?!

Om man är laktosintolerant så får man obehag när man äter mejeriprodukter, t ex mjölk. Man kan få ont i magen, får gaser osv. Man räknar med att 10-15 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har dessa besvär. Men i andra delar av världen, exempelvis i Asien, är nästan 100 procent laktosintoleranta!

Om man är laktosintolerant så saknar kroppen enzymet laktas, vars uppgift är att bryta ner mjölksocker (laktos) till enkla sockerarter. Om kroppen inte kan bryta ner sockret så kan inte heller blodet ta upp det i tunntarmen! Sockret kommer alltså att passera tunntarmen ut i tjocktarmen. Där finns bakterier som bryter ner sockret, och när bakterier får bryta ner vår mat så bildas det gas!

I normala fall kan man som barn producera enzymer laktas och därmed ta upp laktos. Sedan förlorar man successivt denna förmåga, när kroppen i vuxen ålder slutar att producera enzymet. Det är vissa gener (med ritning för att bilda laktas) som sätts igång som barn men som sedan stängs av som vuxna.

Det "normala" vad gäller laktosintolerans, är att laktaset ska sluta produceras när man är vuxen. Då behöver man inte dricka mjölk längre, utan kan leva på "riktig" mat. I större delen av världen är den vuxna befolkningen laktosintoleranta. Det finns dock undantag; i vissa delar av världen tål de flesta vuxna laktos. Detta beror på en mutation i genen som producerar laktas!

Konsekvensen av detta blir att dessa individer kan tåla relativt höga halter laktos i kosten även i vuxen ålder. Laktosintolerans kan alltså sägas vara det normala för en vuxen individ, medan laktostolerans beror på en genetisk förändring. Praktiskt för oss som gillar mjölk!!

Supersize slottis

Här hittar ni instruktionen till uppgiften Supersize Slottis. Det är läxa till följande dagar:

8C: 23/10
8E: 21-22/10
8F: 25/10

Lycka till!!

Nobelprisen i kemi och fysik!

Tidigare i veckan tillkännagavs Nobelpriset i kemi och fysik! Här kommer en kort sammanfattning av upptäckterna som blivit belönade:


Nobelpriset i kemi tilldelades Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Deras forskning lade grunden till de datorsimuleringar som man idag använder för att beskriva och förklara kemiska reaktioner.

Problemet med många kemiska reaktioner är att sker blixtsnabbt (ofta under bråkdelen av en millisekund). Därmed blir de dessutom omöjliga att observera. Pristagarnas forskning har lett fram till datorsimuleringar som kan förutspå dessa reaktioner! Enligt en artikel på forskning.se så är datorn idag "ett lika viktigt experimentellt verktyg för kemister som provröret". Man kan alltså "laborera" genom att mata in några värden i ett simuleringsprogram!

Kolla in en intervju med professor Sven Lidin, medlem i Nobelkommitén, som förklarar simuleringarnas betydelse:

 

 

Nobelpriset i fysik tilldelades François Englert och Peter W. Higgs. På 60-talet föreslog dessa forskare en teori om hur partiklar får massa.

 

 

Alla saker; människor, planeter och solar, byggs upp av atomer (materiapartiklar). Denna materia beter sig på ett visst sätt på grund av krafter (kraftpartiklar). Men i den moderna fysiken menar man också att det måste finnas ytterligare en partikel som håller samman Universum och får det att fungera som det gör. Denna partikel fick namnet Higgspartikeln och beskrivs på forskning.se som en "vibration av ett osynligt fält som fyller rymden". Det är i kontakt med detta fält som partiklar får sin massa.

 

 

 

Fram tills nyligen var denna teori just bara en teori. Men 2012 lyckades forskare faktiskt bekräfta att Higgspartikeln finns på riktigt. Detta skedde i fysiklaboratoriet CERN i Schweiz, i "troligen den största och mest komplicerade maskin som någonsin byggts av människor". 

Träd i en uppvärmd värld

Välkomna till "Träd i en uppvärmd värld", ett projekt där klass 7E på Slottis undersöker och bloggar om hur träden påverkas av den globala uppvärmningen.
Ungefär varannan dag besöker eleverna "sitt träd" och undersöker hur trädets förberedelser inför hösten går. Har det börjat bli gult? Tappa löv? Tappat sina frukter? Osv. Informationen samlas i bloggar. Tanken är att detta ska bli en årlig undersökning, så att vi ska kunna ta reda på om (och hur) den globala uppvärmningen påverkar träden i Malmö.

Bloggarna följer ni här:

Ask
Pil
Ek
Havtorn
Körsbär
Rönn
Björk
Hästkastanj

Någon som kan gissa vad det här är?!

9e muterar utdöd dinosaurie

I tisdags lyckades 9E mutera den utdöda dinosaurien Microraptor gui:

 

 

Denna dinosaurie levde för ungefär 120-130 miljoner år sedan, var ca en meter lång och hade 4 (!) vingar! 9E fick i uppgift att konstruera egna microraptorer med hjälp av sugrör och papper, och se vad som händer när mutationer förändrar artens utseende:

 

 

 

Mutationer (slumpmässiga förändringar i DNA) gjorde att dinosauriens vingar förändrades på en rad olika sätt; de blev större, smalare, hamnade längre ifrån varandra osv. Eftersom det var en tuff miljö att leva i för 120 miljoner år sedan så dog de flesta av microraptorerna ut; bara de som var bäst anpassade till sin miljö (de som kunde flyga bäst) kunde överleva!

 

Är du mer intresserad av laborationen så finns instruktionen här. Vill du veta mer om Microraptor gui så finns här en intressant film på Youtube:

 



7D - läxa till onsdag 16/10

Nu börjar vi arbeta om värme på fysiken! Läxan till onsdag 16/10 är följande:

- Läs s. 103-108 i fysikboken
- Svara på uppg. 1, 2, 3, 4 och 9 (på s. 108) i din skrivbok
- Använd det du lärt dig om värme för att skriva hypoteser inför laboratonen som vi ska genomföra;

1. Hur varmt kan vatten bli?

2. Vad kokar först; vanligt vatten eller saltvatten?

Lycka till!!

Frankensteins monster - it´s alive!!

Nu har alla i årskurs 8 haft prov om maten och matspjälkningen och därmed läst om Fredriks värdelösa försök att få liv i ett monster (den stackarn dog av svält, förstoppning och att magen frätte sönder - på en och samma gång)
Om ni är intresserade av hur Frankenstein skapade sitt monster på riktigt så kolla in originalet, en av tidernas mest kända filmscener, från 1931 (spola fram till 3:30):

Labrapport - densitet

Till fredag 18/10 ska ni ha skrivit en labrapport om era flottat. Behöver ni en mall för hur rapporten ska se ut så finns den här

Lycka till!

Nobelpriset i medicin/fysiologi tillkännagivet!

Idag tillkännagavs Nobelpriset i medicin/fysiologi:

Nobelpristagarna har forskat på transporter innuti cellerna. Dessa transporter sker i så kallade vesiklar, små bubblor, som exempelvis kan innehålla proteiner eller andra stora molekyler.Detta transportsystem har enligt pristagarna "fundamental betydelse" för vår hälsa. Störningar i systemet kan leda till exempelvis diabetes eller sjukdomar i nervsystemet.

Pristagarna

 

 

 

Vesikeltransport i en cell