Nobelpriset i kemi tilldelades Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Deras forskning lade grunden till de datorsimuleringar som man idag använder för att beskriva och förklara kemiska reaktioner.
Problemet med många kemiska reaktioner är att sker blixtsnabbt (ofta under bråkdelen av en millisekund). Därmed blir de dessutom omöjliga att observera. Pristagarnas forskning har lett fram till datorsimuleringar som kan förutspå dessa reaktioner! Enligt en artikel på forskning.se så är datorn idag "ett lika viktigt experimentellt verktyg för kemister som provröret". Man kan alltså "laborera" genom att mata in några värden i ett simuleringsprogram!
Kolla in en intervju med professor Sven Lidin, medlem i Nobelkommitén, som förklarar simuleringarnas betydelse:
Nobelpriset i fysik tilldelades François Englert och Peter W. Higgs. På 60-talet föreslog dessa forskare en teori om hur partiklar får massa.
Alla saker; människor, planeter och solar, byggs upp av atomer (materiapartiklar). Denna materia beter sig på ett visst sätt på grund av krafter (kraftpartiklar). Men i den moderna fysiken menar man också att det måste finnas ytterligare en partikel som håller samman Universum och får det att fungera som det gör. Denna partikel fick namnet Higgspartikeln och beskrivs på forskning.se som en "vibration av ett osynligt fält som fyller rymden". Det är i kontakt med detta fält som partiklar får sin massa.
Fram tills nyligen var denna teori just bara en teori. Men 2012 lyckades forskare faktiskt bekräfta att Higgspartikeln finns på riktigt. Detta skedde i fysiklaboratoriet CERN i Schweiz, i "troligen den största och mest komplicerade maskin som någonsin byggts av människor".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar